Självuttryck är Maslows kulle. Därför är friheten att uttrycka den man är lika självklar som den fria tanken. När en människa uttrycker sig fritt uppstår mönster som är unika. De liknar andras, men är aldrig det. Mönstren är ett slags fingeravtryck.
Utvecklande processer äger inte alltid rum i inspirerande miljöer... men det gör ju inget om man har det trevligt under tiden man skapar saker med konstnärlig kvalitet.
Leken innehåller alla element jag gillar. Den förutsätter trygghet, drivs av lust och mynnar ut i självuttryck. Det är tillståndet ur vilket upptäckten blir möjlig och all form av självcensur upphör.
Böcker om böcker. Böcker om böcker som handlar om böcker. Ju högre man bygger lagren i tårtan ju större blir distansen från det ursprungliga. Samtidigt blir perspektivet i det tidigarevarande lagret synligt... för varje nytt lager.
Irrationalitetens tvilling. Den naket konstaterande blicken. Ett metodiskt noll. Att ställa frågan "varför" tio gånger i rad. Speciellt om man från början tror sig veta svaret.
När jag såg A Community Service announcement och Young Blood insåg jag att jag hade fått ytterligare en favoritduo.
Jag har alltid gillat det fritt växande, eftersom livet är ett flöde av upprepning och ständig förändring.
Är en exceptionell dokumentär berättare eftersom han öppet söker nyanserna som överträffar dikten.
Eftersom sanning är något vi snubblar på i mörkret, behövs en del snubblande för att komma i kontakt med den. Paradoxalt nog vinner vi psykologisk och känslomässig utveckling genom att släppa taget om föreställningar om oss själva.
En utforskande handling präglas av en öppenhet och nyfikenhet på utgången, resultatet eller följderna av handlingen.
När man dekonstruerar den upptäcker man bland annat synden som ett tema. Jag har alltid tyckt att just synden är ett inspirerande koncept eftersom den förutsätter en annan berättelse. Den om himmel och helvete.
Ibland är värdet någons urvalsförmåga i ett slags pågående moodboard. Där någon pusslar samman en estetisk riktning. Ibland är det magiska vardagsbilder. Formatet möjliggör hur som helst oändlig variation.
Musik gör film. Ibland är musik film. När det kommer till Philip Glass är det så. Han skriver film med musik. Fog of war är ett exempel.
Det är nu snart exakt fem år av saker som inspirerar. Ett evolutionärt steg har tagits framför våra ögon under den här perioden. Fenomen har dykt upp som inspirerat andra. Gamla maktstrukturer vittrar. De nya tycker jag om. Det är grupperingar som uppstår och formeras lika organiskt som en flock småfåglar. Superorganismer.
