Sebastian Schoenheit

Slöjd och hantverk har en viss laddning som många nya formgivare gillar att använda sig av. Så även Sebastian.

Snöflingor

Idag mejlade Rita och berättade att hon gillar det jag skriver. Hon sitter just och syr sin kollektion och tycker det är skönt att läsa om saker som inte handlar exakt om det hon pysslar med. Jag förstår precis vad hon menar, så jag gick bakåt i arkivet för att leta efter saker som handlar om något annat än grejer vi gör. Jag hittade några saker.

Snöflingor. Ljudet av regn. Hösten. Att slumra. Sommarmorgon. Tystnaden.

Maskinen

Är alltid rätt. "ingen skatt till regering - tar det svart på parkeringen"

Club Känslan

Är Sveriges skönaste klubb. Under ledorden Nostalgi, Idioti, Ideologi driver de sedan en tid även en lika underbar blogg.

Name the pet

Stenhårda electrohooks och Hanna Brandén i kombination är the bomb. Hur Hanna rör sig på scen är allt igenom... 100%. Det är... så jävla bra. Jag vill ha mer. Nu.

Bauke Knottnerus

Bauke är verksam i Holland (så klart) och skapar objekt som balanserar perfekt mellan konst och design. Här ses "Phat knits". Varför jag blir så totalpeppad av perfekta konstdesignhybrider beror på att jag känner ett rus när mentala staket löses upp som brustabletter i vatten. Det är fantastiskt.

Francesca Woodman

Anna hörde av sig med några fantastiska tips på fotografer. En av dem var Francesca Woodman. En helt ny fotografisk bekantskap för mig. Längtan, lidelse, sexualitet, förgänglighet och skönhet. Jag kommer att tänka på Natascha Merrit, Anna Clarén och Joanna Drazek. Alla har vitt skilda estetiska uttryck, men de är alla kvinnliga fotografer som använder sig själva som modell.

Polyvor

Är ett nytt intressant community där kreativitet och skapande står i centrum. Jag kommer att tänka på Colour Lovers.

The Kills

Har med det senaste albumet uppnått positionen som jordens i särklass coolaste band.

Daniel Everett

Även om han är öppen med sin influens från Lars Tunbjörk, handlar Daniels bilder mindre om politik och mer om utforskandet av en känsla av tomhet. Trots (eller kanske på grund av) sina milda pastellfärger och extremt välplanerade kompositioner blir hans bilder ibland outhärdliga.

Katy Heinlein

Gör abstrakta skulpturer av tyg, framförallt. Med suggestiva namn som tex "pornloop" anar man tolkningsmöjligheter, dubbeltydigheter, för att inte säga - humor.

Sally Mann

Jag har skrivit om hennes konstnärsskap tidigare. Därutöver är hon en stor inspiratör i användandet av gamla vackra fotografiska tekniker.

Bruce Weber

Har i Pet Shop Boys video Being boring skapat ett underbart universum där en häst, pudel, zebrakalsonger, apa på rullskridskor, kostym med lackskor och galaklänningar passar självklart tillsammans.

David Hamilton

Är i sina bilder förälskad i det som är livets puls. Skönhet och sexualitet. Kalla det essensen - det som gör en vacker blomma, solnedgång eller ung människa så bedövande vacker. Förgängligheten.

A Magazine

Den enda modetidningen som strävar mot kärnan av mode och konst, snarare än att bara återge dess yttre attribut. Ovanligt inspirerande på grund av detta unika perspektiv.

Sergei Parajanov

En av filmkonstens riktigt stora. Som alla genier är han tio universitet.

Christian Weber

Skapar i serien "A Reason To Believe" en fantastisk och kusligt vacker postapokalyptisk känsla. Befinner vi oss i en sci-fi-värld, eller femhundra år fram i tiden?

Annabel Mehran

Söker motiv med meditativa och drömska kvalitéer... och hon har en känsla för suggessionen. Den transinducerande.

Feist

Hennes själ lyser genom lågmälda fraser och får de enklaste melodierna att lyfta. En lätthet som bara kommer ur frihet. Miljön där känslor rör sig oinskränkt.

Det är en vacker plats. Den platsen personifierar Feist för mig. Därför är hon en kompass eller ett helgon.

Tillståndet av öppenhet.

"Idioter"

Jag tänker i första hand på låten "Idioter". (Jag har lyssnat på Markusevangelitet på Spotify de senaste dygnen och pusslar ihop det med det Markus sa på fikan.) "Idioter - varför finns det inga kvoter för idioter - på radio och tv - vi vill också va med" Det är en riktigt underbar textrad... och tanke. Även om det är skrivet med en smärtdränkt humor ställer tanken hela det ylledoftande kvottänkandet upp och ner. Samtidigt förs en själslig dimension in. Varför korresponderar aldrig politik med det som försiggår inuti? Varför kacklar vi vår civilisation allt längre bort från det innersta? Jag tänker ibland på kraften i strävan mot noll... eller på "idioti". (R.S. - jag tänker också på det du och jag mejlat om...)