Stjärnbilder
Derrida gav oss läsningen av stjärnhimlens oändlighet genom att peka på perspektivet i vår antropocentriska klangbotten. Som om stjärnhimlen skänkte oss tecknen som sedan sjunger till oss från grottmålningarnas rymd.
Derrida gav oss läsningen av stjärnhimlens oändlighet genom att peka på perspektivet i vår antropocentriska klangbotten. Som om stjärnhimlen skänkte oss tecknen som sedan sjunger till oss från grottmålningarnas rymd.
publicerades av
Johan Miderberg
den
2/21/2017
Kant tyckte det var fint att tänka på geometriska figurer. Det kan jag tycka är lite komiskt. Filosofin pågår ju "always already" i kontakten med notskriftens tusenfoting. Det är så vi inser vår universella tillhörighet.
publicerades av
Johan Miderberg
den
2/15/2017
När man väljer att följa en tagmeme som linjen mellan två ögon och en mun genom tid kan enbart det perspektivet ta oss genom historien med en sådan kraft att varje partikel i varje filmruta kan sättas i rörelse.
publicerades av
Johan Miderberg
den
2/06/2017
Jag tänker att av alla som skrivit om autören eller om det som skrivits om omskrivningen av autören, så upplever jag att Derrida länge var nummer ett. Om Spivak har rätt när hon säger att Derrida nu blivit sina läsare, så borde en ännu mer människoanpassad framtid vara möjlig.
publicerades av
Johan Miderberg
den
2/04/2017
När Derrida log sitt ibland lite gåtfulla leende så berättade det att han hade skrivit med skrivandet på ett så meningsfullt sätt att det skulle vara helt omöjligt att tilldela det ett pris. Akademin hedrade därför kraften i hans arbete med en stor tystnad.
publicerades av
Johan Miderberg
den
1/30/2017
Om vi idag kan använda en föreläsning från Yale som ett tecken i vår skrivmaskin så känns det som om hela skrivordningen skulle vara återuppfunnen. Att skriva med sången i en film är idag fullt möjligt. Alltså är det något som vi skulle kunna se mer av i framtiden.
publicerades av
Johan Miderberg
den
1/28/2017
Varje gång som tidsfönstret till ett ritrum stått öppet går det att läsa in i det själva tecknet för mötet mellan konst och vetenskap. "Vid någon tidpunkt föreställde sig någon hur tiden skulle låta" skulle vi rent teoretiskt kunna tänka.
publicerades av
Johan Miderberg
den
1/25/2017
När man läser om perspektiven i en film där den ene gör film om den andre så finns alltid antagandet från den tredje (producenten) om den andre i den ene. Medvetenheten om den kulinariska triaden påverkar då antagandet om innehållet i föreställningarna. En medvetenhet som räknas som något fjärde.
publicerades av
Johan Miderberg
den
1/08/2017
När Derrida skrev om hur Nambikwaras hövding lär sig skrivlektionens djupgående funktion innan han förstår den - så gjordes detta med en blick mot allt framtidsarbete.
publicerades av
Johan Miderberg
den
1/04/2017
När Derrida påtalade problemet med att tänka på medvetanden som Lacanska texter så gjordes det i en tid då många medvetanden fortfarande inte skrev till varandra med filmer, musik eller bilder i globala sociala nätverk.
publicerades av
Johan Miderberg
den
12/31/2016
När strukturalismen ville se kulturens mest ovetenskapliga eller rituella aspekter som en ursprunglig nödvändighet fanns poststrukturalismen där och harklade sig. Av nödvändighet. Eller anständighet.
publicerades av
Johan Miderberg
den
12/20/2016
Deleuze inleder sin doktorsavhandling med en bild av två vattendroppar bredvid varandra. Resten är upp till oss. De meteorologiska principerna räknar inte regndroppar. Men de ger oss nya läsningar.
publicerades av
Johan Miderberg
den
12/19/2016
Om man tänker att inramningskulturen länge hade varit den mest dominerande kulturformen så fanns filmen där som en del av berättelsen. Klippet i filmen som kulturell artefakt eller som tidsdelare kunde i sig berätta en liknande historia som det gyllene snittet.
publicerades av
Johan Miderberg
den
12/14/2016
När Kubrick ställde sig upp och sjöng om uppgiften som han hade blivit tilldelad så fanns det alltid ett element av protest i framträdandet.
publicerades av
Johan Miderberg
den
12/14/2016
Ibland tänker jag på symboliska och teknologiska system som artefakter vars användbarhet uppstår först i sin kontakt med oss.
publicerades av
Johan Miderberg
den
12/12/2016
I framtiden skulle vi kunna studera medvetandet i sitt ursprunliga tillstånd när det föreställer sig ett noll.
publicerades av
Johan Miderberg
den
12/09/2016
I framtiden skulle man med olika sorters meteorologiska koncept kunna framställa den teoretiska modell genom vilken olika sorters neuroner skulle kunna föreställa sig ett noll.
publicerades av
Johan Miderberg
den
12/09/2016
I framtiden skulle vi med datorernas hjälp kunna simulera det medvetande som i praktiken skulle kunna föreställa sig ett noll.
publicerades av
Johan Miderberg
den
12/09/2016
I framtiden skulle en artificiell intelligens kunna generera ett medvetande som kan läsa Tranströmers tackande armbandsur.
publicerades av
Johan Miderberg
den
12/04/2016
Det har sagts att det funnits en fördubbling av ett universum från en punkt där ingenting hade en mening till en där allt hade det. På samma sätt kan en maträtt förvandlas från att vara "rå" den ena stunden till att vara "tillagad" den andra.
publicerades av
Johan Miderberg
den
12/04/2016