Buddha? Nä tack, inte just nu.

Kort om gästen: Skådespelare, författare, cirkusdirektör, föreläsare, TV-producent och pappa. När jag bloggade om Henry var jag ovetandes om att han läste min blogg. Över tid har en nätbekanskap utvecklats och vi ser nu fram mot en fika som länge hägrat bortom ett myller av arbete.

"Runt oss ser vi hur saker förändras.
Färg flagnar på staket, bleknar på torp,
vittrar från husfasader,
Venedig sjunker och kontinentalsoklarna rör sig
(fast jag mins inte åt vilket håll).
Jorden roterar kring egen axel och kring solen
som i sin tur spinner loss i takt med hela galaxen.
Inget är som det var ens för en tiondels sekund sedan.
Ständigt pågående är hela alltet, hela världsalltet
(och stort är det allt, enligt astronomerna!).

Ibland tycks förändringen plötslig,
ibland långsam, märkligt omärklig.
Som mitt körsbärsträd på landet.
Jag ser det vinterkalt och tyst.
Om våren sen, vaknande med lystna, groende knoppar
som småningom spricker (månne av stolthet?).
Fullt synligt och fast jag inte ser det ske,
står trädet där i full blom, plötsligt.
Plötsligt fast det pågått långsamt.

Inget är konstant.
Allt som allt
är hela alltet
alltid föränderligt.

Och därute i samvaron träffas vi.
Och vi talar om förändring.
Och vi talar om att gå ner i vikt för att undvika diabetes,
sporta för att slippa hjärtinfarkt,
Qui-gonga oss cancerfriare,
meditera oss till lägre blodtryck, lyckligare liv.
and when everything else fails;
- Take a pill!

Gör det,
gör det,
gör det nu.
Hejja, hejja, hejja!

Politisk förändring, social förändring, ekonomisk förändring
Renare toaletter, globalare uppvärmning, för många eller få dagis,
skärptare lagstiftning och hur ställer du dig egentligen
till importen av bananer från icke-eu länder, va?
(svarar du ja, kryssa för ruta "B" i den rosa blanketten
du fick med dig vid ditt sista besök för din årliga fästingspruta).

Förändring för att klara att vara chef, medarbetare, anställd.
Modernare, mer förstående mindre kritisk.
Vi alla ständigt, föränderligt balanserande.
Förunderligt!
Vi pappor, mammor hustrur, män,
sambos, mambos, särbos, härbos
och alla barn och husdjuren
(är alla med? För nu börjar industrisemestern!).
Julafton med nya svärföräldrar.
Ny, nya, nytt - var beredd!
Förändringen alltid pågående.
Häng med eller dö!
Fast vet du...
även om du hänger med, dör du.
jag också,
dör ändå.
jo.
Förr eller senare slutar vi andas och blir till stoft.
Stor förändring
(tror jag i alla fall,
har ju inte prövat själv vad jag minns).
- So what's the point?

Och vad är det med den här personliga förändringen?
Från icke-jag till jag.
Från andras förväntning till egen längtan?
Handen på hjärtat
(vänster från dig sett).
Hur långt skulle vi vara beredda att gå?
Hur långt är det egentligen att gå?
Är det långt?
(jag avskyr att gå!)
- Till vad? undrar hon.
- Till personlig förändring, svarar jag.
- Ååå, jaså den! utbrister kören förskräckt.

Just den som för oss närmre vår egen längtan,
tar oss på alvar,
ger oss betraktandets förmåga utan värdering,
avstår från krig,
andas med avsikt,
i var sekund gör medvetna val och
tar ansvar för dem.
Den som hjälper oss bryta vår historia av smärta
och inte föra den vidare till våra barn.
Den.

Handen på hjärtat
(om oklart var, se beskrivning ovan).
orkar vi, vill vi?
I detta föränderliga allt
vem har egentligen tid att bli som Buddha?
Räck upp en hand...
Någon?

Ingen?"

Henry Bronett © 07