Sommarlov 2010

Det är dags för bloggens årligen återkommande sommarlov och sommarhälsning. Ibland får jag frågan varför jag gör "Saker som inspirerar". Varför jag mediterar inför saker som inspirerar i bloggform. Frågan har många svar.

Att meditera handlar för mig om att få tillgång till ett större spektra av möjligheter. Doktor Clare W. Graves har beskrivit åtta nivåer av mänsklig existens. Frågan "Vad går allt ut på?" har enligt honom åtta olika svars-sfärer. Svaret på frågan "varför" hänger alltså ihop med vad man tänker att "allt går ut på".

Graves modell och Jon Kabat-Zinn´s tankar blir årets sommar-karamell! Tack för alla fina mejl! Ha en underbar sommar!

Havet

Varför havet fungerar lika bra som element i fiktion som inspirationskälla i den fysiska verkligheten tror jag beror på att det skiftar i oändliga nyanser och temperament. Havet kan därför vara en gestalt för hela det mänskliga spektrat av sinnesstämningar.

Blodrött ljus

Enligt ljussättningskonstens regler är det lite som att använda distpedal när man dränker en bild eller en scen blodrött ljus. Alla naturliga färgskalor slås ut och plötsligt uppstår något nytt.

Josef Koudelka

Det finns ett mörker i Josefs bilder tillsammans med en skev spänning som gör att bilderna inte vill lägga sig till rätta. Som om de väser olycksbådande.

Kreativa nakenapor

Vi lär oss nya ord genom att härma andra. Då uppstår ett slags mänskligt nätverk av nödvändighetsbaserat lärande (och skapande). Därför är ett språk en levande, kolabortiv (och kreativ) process. Att prata med en annan människa är kreativt eftersom språket skapas i en viss del av hjärnan under tiden vi pratar det. På så vis kan man kalla den talande nakenapan för "kreativ". Den skapar.

Handkolorerat

Det finns en hel del gamla fotografiska tekniker som genom en magisk kombination av nödvändighet, tid och slump skapat en specifik visuell syntax.

Herb Ritts

När han var som bäst landade hans bilder någon stans mellan Louise Dahl-Wolfe och Bruce Weber. Regisserade ett par minnesvärda videos (i slutet av 80- början) på 90-talet. Bland annat Wicked Game.

Global deltagarkultur

Jag brukar ofta prata om drivkrafterna bakom spontan global deltagarkultur. De manifesterar sig nämligen hela tiden i nya skepnader. Dessa nya former är inspirerande att studera eftersom de i förlängningen handlar om självuttryck och arenor för människors inneboende lust att vara kreativa... tillsammans med andra som också är kreativa.

Jamie Bochert

Det är något med Jamies karaktär som för tankarna till PJ, Patti och Shelly Duvall.

Shelley Duvall

Spelar inte bara en roll i det kollektiva medvetandet som aktrisen Stanley Kubrick var kort mot under inspelningen av The Shining. Hon har senare producerat några verkligt magiska berättelser.

Agnès Varda

Har med sina två senaste dokumentärer gjort ett par konstuniversitet. Där kan man bland annat studera hur liv är sammanflätat med fantasi. Igår såg jag Agnes stränder. För första gången.

Streetwise

Jag gick i mellanstadiet när jag såg den för första gången men scenen med Pizzan fastnade hos mig. Jag minns att jag då längtade efter att få leva så fritt. Idag ser jag förstås en helt annan komplexitet och saker som gör mig ledsen, men det är fortfarande en helt makalös dokumentärfilm. En ikon som rymmer en lång rad estetiska släktskap med exempelvis "Letters of Mayhem".

Tyll

Tyll är skört och sinnligt. Som en gestalt för det bilder är gjorda av. Det som öppnar världar av ögonblick vi anar men ännu inte formulerat. Oskrivna dikter är exempel på saker som rör sig bortom det vi kan ta på med våra händer.

Julien Berthier

Pysslar med att vända på våra sätt att se på saker. Ofta använder han humor, snubbel och trams för att nå de där nyanserna som den här studiecirkeln ofta handlar om. Jag tänker exempelvis på Harmony Korines "Mistakist Declaration", som Viktor skrev om när han var här som sommargäst.

Dag och natt

Eftersom ramverket är konstruerat så att allt är upphängt på skådespelarinsatsen ställs den av naturliga skäl i fokus. Som ett slags studium av de små rörelserna. Ungefär som när man lagar mat med riktigt fina råvaror. Man krånglar inte till det eftersom nyanserna ska träda fram. Här gör de sannerligen det.

William S. Burroughs

Jag fastnade för Williams knarriga röst och roliga tankar när jag var så ung att jag inte ens kunde börja begripa varför. Naked Lunch är alltså en inspirationskälla. Trailern är (tack vare Williams inblandning) en pärla.

VHS

Det är ett visst knaster i VHS som inte går att återskapa digitalt. Skugg-ekon bredvid ansikten och utfrätta färger. Därutöver ett högfrekvent väsande över vindpuffsförstörda ljud som låter inspelade genom ihålig plast. Det är tiden innan bildstabilisatorer och plötsligt ställer den automatiska skärpan om sig.

Att åka godståg

Jag träffade Jack Cahill i Amsterdam när han var där med sin Long Gone. Han var den förste som berättade för mig om fenomenet med att åka godståg gratis. Inte för att själva idén inte är omskriven eller besläktad med en massa andra saker som jag älskar. Det flöt bara upp till ytan av mitt medvetande när jag fick det förklarat för mig. Jag tänkte på det igen när jag såg Into the wild eller när jag sprang på SWAMPYs flickr-sida.

Vittrad barock

Jag gillar förfall. Därför gillar jag inte barock, utan vittrad barock. Barock som frätts och som håller på att falla ihop. Det är vackert. Då ryms plötsligt en nivå av melankoli som jag älskar. Det fanns en tid när jag trodde allt skulle ligga till rätta och ha blanka ytor. Det ser jag idag som rädsla. Ett sätt att inte omfamnade livet och alla dess nyanser.

Zhou Fan

Kinesisk konstnär som verkar utifrån diktaturen. Alla konstnärer som är verksamma i diktaturer måste alltid förhålla sig till diktaturens censureringsmaskin. Därför kan diktaturen bara kritiseras på nivåer den själv inte begriper. Det skapar konst som måste kunna läsas som ett förmedlande av diktaturens sanning. (den riktigt bra konsten kan dessutom läsas som en kritik av densamma) Som tur är... är de flesta människor som jobbar med censur för onda maskiners räkning någon slags idioter. Alternativt - tvingas bli det - som överlevnadsstrategi.

Piano Chat Improv

Det var bara fem dagar sedan det postades på YouTube men årets största virala fenomen är redan ett faktum. Idén är lika enkel som genial. Grunden är en applikation som funkar som en chatrumstombola. Filmen är en screen capture från när en kille med ett piano tar sig an applikationen.

Paris 1962

Tom Palumbo var modefotograf som gjorde en hel del åt Vogue och Harper´s Bazaar under 60 och 70-talet. Mest gillar jag en serie drömska bilder av människor i det parisiska utelivet samma vecka som Yves St. Laurent hade sitt genombrott.

Gerhard Richter

Jag har sagt det förr... men i det tål att upprepas... Det är svårt att överskatta Richter. Därför skulle det vara lätt att bygga en hel blogg enbart på de tankar som uppstår i mötet med hans konst. Mest gillar jag när han utforskar fotografiets syntax. Ofta uppstår (bokstavligen) musik i mig när jag ser hans bilder. Ibland är det stilla pianotoner. Ibland är det en dånande muller från en helvetessymfoni. Ibland är det humor. Skiftningarna är lika många och varierade som skiftningarna i oss. Ibland handlar hans konst om just det. Ungefär som om han vill visa oss olika möjligheter av samma bild eller motiv. Ungefär som om han vill släppa in oss i själva processen och därigenom hjälpa oss se lite bättre.

This is love

Musikvideoikon inte så mycket utifrån själva ramverket som vad PJ fyllde det med.

Patti Smith

Ikon. Det går inte att nämna henne utan att se alla estetiska rötter som förgrenar ut sig från henne. Alla de där ringarna på vattnet är så klart fullkomligt omöjligt att överblicka idag... men hon har onekligen påverkat fler områden än de inom vilka hon varit verksam. Vilket ju faktiskt blivit ett par stycken.

Ken Rosenthal

Kommer så nära mitt hjärta i sitt skapande att det känns som om jag träffar en kär vän. Trots att vi aldrig träffats. Ibland behövs inte det. Ibland räcker det med ett fingeravtryck. När man studerat isberg tillräckligt länge... räcker det ibland med att se formen på toppen för att fatta resten. Därför behövs oftast bara en bild för att jag ska ana ett helt konstnärskap. Existerande eller kommande.

IL’Enfer

Henri-Georges Clouzot hann påbörja men aldrig avsluta filmen som 1964 skulle återupprätta honom som en av världens främsta filmskapare. Resultatet blev en stor mängd filmmaterial som Serge Bromberg nu sammanställt i en dokumentär om filmen som aldrig blev av.

Pelican & Penguin

Pelican och Penguin gav i slutet av 60- och början av 70-talet ut en lång rad facklitterära böcker vars målgrupp måste varit människor i gränslandet av det autistiska spektrat. När ämnena var så här "cerebrala" blev formen lite därefter. En form som sålde löftet om futuristisk ybersmarthet och idén om vetenskapens absoluta rationalitet. Ett allvar som blivit ett skämt... tack och lov.

Misha de Ridder

Landskapsfotograf med en tonalitet jag gillar. Dessutom gillar jag att han destillerar och reducerar. Ett angreppssätt han delar med många andra fotografer och målare jag älskar. (Därmed inte sagt att jag inte älskar angreppssätt som spränger, töntar, maler ner, fuckar upp, driver med, kuppar, slår sönder eller sätter en clownnäsa på det och dansar till det... tex) Reduktion är bara en fullkomligt avgörande del i Mishas process... och det känns.

Martina Hoogland Ivanov

Har ett ytterst särpräglat språk som bara färgas av det bästa, eftersom hon har en helt världsunik känsla för visualitet. En fanbärare av många av de saker jag älskar.

Andrei Tarkovskij

"När film inte är dokument är den dröm. Därför är Tarkovskij den störste av alla. Han rör sig med självklarhet i drömmarnas rum, han förklarar inte, vad skulle han för resten förklara? Han är skådare, som förmått iscensätta sina visioner i det tyngsta men också villigaste av alla medier. Jag har hela mitt liv bultat på dörren till de rum där han rör sig så självklart." sa Ingmar Bergman om Andrei. Bergmans relation till Andrei säger något. Dessutom delar jag Bergmans analys.

Bill Henson

Har i tre decennier förfinat och reducerat sitt uttryck till bilder som faktiskt skulle kunna vara ett koncentrat av hela jordens samlade bildskatter. Som med alla andra verkliga giganter är det svårt att beskriva det han gör utan att förminska det.

Ockultism

Egentligen är det bilden av ockultism som fascinerar mig snarare än de verkliga företeelserna eller livsstilarna. Speciellt gillar jag bilder från 60- & 70 talet där blodsdyrkande hippies pysslar med en massa skumma grejer. Den där subkulturen som exempelvis födde Black Sabbath.

Antichrist

Lars von Trier (som ju äger en t-shirt jag formgivit) brukar själv påpeka att han är världens bästa filmskapare. Det kanske stämmer. Provokativ är han i vilket fall. Det är väldigt sällsynt. Lägg därtill att hans provokationer är angelägna och begåvade. Då har man gallrat ut de flesta av jordens stora filmskapare. Tyvärr, ska man kanske säga. Antichrist är hur som helst helvetet på jorden och världens vackraste mardröm.

Satori

Jag har skrivit mycket om det här på lite olika vis genom åren. Upprättandet av ett inre rum som en naturlig följd av meditation... till exempel. Satori är tillståndet av ständig meditation. Det mest dyrbara av alla mänskliga tillstånd.

Dieter Ram

Formulerade väldigt tidigt en designteori som faktiskt inbegriper en syn på människan, livet och världen. Allt kokas ned i en position som är så enkel att det krävs många år av erfarenheter för att förstå dess komplexitet.

Tom Waits

Utforskar skönheten i det spruckna och skeva. Det som knarrar och hänger lite på sne. Valser, udda ljud, märkliga karaktärer och berättelser vävs samman till något som blir hans fingeravtryck.

Them Thangs

Justin Blyth är tillbaka online med sin alldeles speciella mix av fantastiskt.

PIG Radio

Jag har länge letat efter en onlineradiostation som är bra. Italienska PIG mag gav mig lösningen. De har länge varit en fantastisk tidning, så en förlängning av bra är således deras PIG Radio.

En om dagen formatet

Brock Davis skapade Flickrgruppen "Make something cool everyday" där han postade en grej om dagen hela 2009. Ett bra format att rulla ut en portfolio på i en onlinevärld där det buddistiska talesättet "you can not feed beef to a baby" med fördel kan appliceras. En dag i taget darling.

Moodfilms

Det som kommit att komplettera look-booken. Filmen som kommunicerar känslan i en kollektion. Där finns mycket att botanisera bland. Ta Vanessa Bruno´s film för S/S10 tex!

Tonårstid

Jag skulle kunnat skriva "Hoods, tonårstid och mörker". För tonårstid är något som alltid inspirerat mig. Varför just tonåren är en sån speciell inspirationskälla för så många tror jag hänger ihop med att det är en så bräcklig och vacker tid. En tid som gör sig allra bäst att återbesöka i fantasin långt efteråt. Alltså är det själva idén om tonåren som inspirerar mig... mer än själva tonåren.

Gustave Doré

Illustrerade bland annat Dantes "Den gudomliga komedin" och bibeln. Dorés bildvärld består därför ofta av motiv med episk tyngd. Uppenbarelseboken har alltid slagit an en alldeles särskild sträng i mitt hjärta. Speciellt partiet där döden rider på en blek häst. Den delen var nog speciell även för Gustave, som valde att illustrera den.

Emma Karlsson

Som vi plåtade för LURVE magazine är inte bara en genomcool världsmodell. Hon är hur trevlig och prestigelös som helst. En sann pärla.

Niall O'Brien

Engelsk fotograf som kombinerar fantastiska saker i sin bildvärld. Bland annat anar jag ekon från Larry Clark.

Lena Svanold

Lena hörde av sig till mig och berättade att hon pluggar fotografi och inspireras av min blogg. Det gjorde mig så klart mycket glad, eftersom Lena har en helt makalös känsla för visualitet.

Young Kyu Yoo

Brooklynbaserad fotograf som söker den där vardagsmagin som Ryan McGinley blev milstolpe för under Tim Barbers redaktörsskap. Jag har ofta tänkt på hur viktiga "beställarskap" är för utvecklingen av konstnärskap. Det goda beställarskapet är utan tvekan en konstart.

Terry Gilliam

Jag kan inte ens börja beskriva allt det som ryms i Terrys universum. Hans CV är ett pärlband av inspirationskällor.

Romain Lenancker

Är fransk stillebenfotograf som använder sig av papper och vikningstekniker för att skapa riktigt vackra grejer. Får mig att tänka lite på Rachel Thomas.

Matthieu Lavanchy

... serie "Aftermath" får mig att tänka lite på BGL, Shai Kremer och Royal Apes avsiktsförklaring.