Spår

Jag sammanställer saker som inspirerar ur en oändlighet av oändligheter.

Vad berättelserna berättar

Att titta ut genom ett fönster när man mediterar är nästan som att hitta nycklarna till världen inuti ackumulerade texter. Att meditera är att bevittna stormens öga under tiden texterna skrivs.

Stjärnhimlen

Vill man läsa något riktigt stort kan man börja med stjärnhimlen. Man tittar ut mot något där ens syn når sin bortre gräns men där ens förmåga att föreställa sig tar vid.

Derridas hypervigilans

Hur Derrida blir en läsnyckel är inte enbart genom hur han använde filosofin för att frigöra tanken från filosofin. Det är något mer. Hans hemlighetsfulla leende pekade ofta mot det.

Tranströmers Thanatos

Hur Tranströmmer blir en läsnyckel är genom hans vilja att få återvända på sina egna vilkor. Han erkände aldrig något behov av ett erkännande men stängde heller aldrig dörren mot föreställningen om Gud.

Myller

Universum är en observerbar rörelse av rörelser. Vår blick, våra språk och vår medvetenhet är bokstavligt och bildligt talat en del av den. 

Strukturer

När Tranströmer lånade Kafkas yxa gjorde han den till sin på flera sätt. Hur han använde den var också ett samtal om strukturalistiska föreställningar.

Meditationsobjekt

Om man väljer en näktergal i Badelunda som föremål för sin meditation samtidigt som man tittar upp mot natthimlens ljusa lie kan man fyllas av känslan att allt detta slipas mot ett och samma nu.

Generativa system

Jag har ofta tänkt att friheten finns och att den inte bara uttrycker sig genom musiken. Den sammanställer också musiken genom ett noll. 

Teoretisk fysik

Nu när universum rymmer mer beräkningskapacitet än någonsin är det lite svindlande att tänka på med vilken precision som man idag kan beräkna en partikels position och bana.

Berättarelement

Ibland när jag funderar på vad ett naturfenomen är gör jag det både för att undersöka hur jag relaterar till det såväl som hur andra har valt att berätta med det. 

Vägen hem

Ibland tänker jag på en försvinnande prick i landmassan som en bild i en flygtur genom moderna och postmoderna föreställningar. Försvinnandet är ett mångtydigt Tranströmskt tema som ibland blev ett osynligt slagfält. 

Framtidsgrunder

Vad är ett fundamentum futuri? Jag tänker att varje sekund utgör grunden för en framtid. Som om varje tidpunkt rymmer en möjlighet för varje medvetande att föreställa sig en framtid.

Början

Vår läsning är en obruten rörelse som rullar genom bilder av texten, en referens till en text genom en film eller en referens till en film genom en uppläsning av en text. Vår läsning kan då vara en del av helheten eller en del av delen.

Vägen

Vägen tog oss hit. Ur det här ögonblicket stiger spåren av en skillnad mellan ingenting och någonting.

Flaggan

Efter en nattsvart dag hissade Tranströmer motvilligt en flagga som inte tror på flaggor. Det sa: "Allt det här går att läsa."

Formler

Ibland försöker jag uppfinna nya sätt att se hur jag kan erbjuda saker som inspirerar med medlen som står till mitt förfogande.

Ljuspunkter

Ibland tänker jag på eldflugor mellan olivträd som en bild som går att läsa både strukturalistiskt och poststrukturalistiskt. För mig tänds hoppet ur insikten att det aldrig funnits några mirakel och att berättelserna just därför får sin lyskraft.

Riktning

På samma sätt som det fanns något utanför texten fanns det aldrig något helt avgörande ögonblick då medvetandet blev medvetandet. Det vaknade snarare ur sin egen sömn. Som skjuten ur en kanon.

Himlakroppar

Hur himlakroppar rör sig går att beräkna genom att utgå från de mest grundläggande sakerna som finns att veta om dem. Även om olika objekt har olika storlek och bana utspelar sig allt detta i ett och samma nu.

Linjer

Varje gång jag ser en linje eller bana skapad av människor tänker jag att den går att läsa som en form ur det mänskliga medvetandet. 

Föreställningar

Föreställningarna som föregick Derridas upptäckt av dem och som senare ledde till en redogörelse för en förståelse av denna händelse på John Hopkinsuniverstitetet 1966 kan ha liknat upptäckten av en upptäckt.

Medvetandets kopplingar

Medvetandet fungerar lite som en berättelse som äger rum i en tid full av saker bland en oändlighet av oändligheter.

Bricolage

Att sammanställningen av medvetandet pågår med material från fler källor än medvetandet kan överblicka är vackert. Jag har sett både strukturalister och poststrukturalister som upplever att utbytet mellan en oändlighet av oändligheter är den kreativa rörelsen.

Jättestaden

Ibland tänker jag att jättestaden där borta inte bara rymmer konventioner eller representationer ur konventioner. Den rymmer också ett samtal mellan alla dessa saker.

Sprawl

Jag älskar hur skogen sträcker sig långt bortom min horisont.

Synecdoche

Idag kan vi fånga upp signalerna från en hel värld och bygga våra kyrkor, kartor, tankeverktyg, tidsmaskiner eller fredssymboler enbart med materialet som vi hittar. Vi skulle kunna kalla summan av alla dessa gester för symboliska utbyten. 

Ett svagt sus

 Att utveckling för varje människa idag inte handlar om en tro på gamla system eller teknologier utan snarare på helt nya sätt att använda den exponentiella utvecklingen av den exponentiella utveckling är inspirerande.

Cirklar & punkter

En cirkel, linje, rektangel eller punkt är abstraktioner som främst pekar mot sig själva. Det är först i våra medvetanden som vi kan börja tillskriva dem en betydelse eller funktion. Även om vi själva inte uppfann dem är det som om vi uppfinner och återuppfinner dem i själva kontakten med dem.

Det som talar

Ibland tänker jag att det är mer än Derridas röst som talar till mig. Från en annan tid hör jag de omgivande människorna och utgångspunkterna för deras arbete. Allt detta blir tillsammans ett universum av språk. 

Vintervila

Vintern är en passage. På andra sidan finns våren.

Rörelsen

Medvetandet är en del av det som är sig själv i alla förvandlingar. Växterna har inte tankar men allt som tänker var vid någon tidpunkt växter.

Kameran

Kameran skiljer sig från regissören ungefär som medvetandet skiljer sig från seendet. De är olika saker som blir ett.

Herakleitos

Varje flod är en del av det som alla medvetanden alltid är en del av. Rörelsen genom eller bortom orden som följer oss en bit på vägen.

Bergskedjor

Ibland tänker jag på bergskedjorna och hur länge de funnits där. Ibland tänker jag på vad det är som bevittnar dem.

Kartografi

Hur människor navigerar i ett landskap eller skapar modeller av det är fascinerande. Teknologierna för hur vi inspirerar designprocesser har för länge sedan revolutionerat hur världen fungerar.

Tidsmaskiner

Eftersom bilderna är en återspegling av tid  kommer vi alltid kunna återvända till dessa portaler. Dessa kulturella artefakter står framdukade för oss att tolka, omtolka, referera till, inspireras av eller berätta med.

Flygplatser

I framtiden skulle vi kunna se en bild av framtiden genom den bild av tiden som finns då.

Utgångspunkter

Att kliva in i en utgångspunkt för en kreativ handling är i sig en kreativ handling som involverar olika delar av medvetandet. Därför är konstverket lika intressant som platsen där konstverket kommer till liv. Blir en del av ett liv.

Självuttryck

För första gången i historien har vi de teknologiska möjligheterna att organisera världen runt det som är unikt i varje individ.

Konsten

Konsten kan ibland handla om bilden som sätter det upplevande i kontakt med sig själv.

Poststrukturalismen

Jag tror att Derrida sökte det ännu icke artikulerade eftersom det är rikare än det vi redan formulerat. Osho sökte det av en annan anledning.

Synteser

Det är lite magiskt hur medvetandet alltid sammanställer materialet som oundvikligen blir ett universum. 

l'avenir

På samma sätt som man skulle kunna föreställa sig en skillnad mellan medvetandet, tanken och språket skulle man kunna föreställa sig en skillnad mellan den framtid som filosofin kan förutse och den som uppstår som något nytt.

Verklighetens språk

När man ser verkligheten som ett språk av artefakter eller gester kan hela världen uppstå som en oöverskådlig rörelse av förväntningar och relationer. 

Förflutna framtider

När framtidens och det förflutnas dörrar står vidöppna kan det kännas som om det förflutna påminner om framtiden.

Hjärnan

Ett sätt att förstå förståelsen av hjärnan är att se den i en social kontext. Ett annat sätt att se på hjärnan är att den utspelar sig i den enda tid som finns.

Tidsbilden

Att föreställa sig universum är oftast mycket enklare än att föreställa sig vad som finns bortom eller innan universum.

Relativismen

Ibland tänker jag på relativismen som perspektivet som föreställer sig den mänskliga hjärnans förmåga att formulera slutsatser utifrån relationer mellan fritt valda parametrar eller variabler.

Materialismen

Perspektivet som i första hand inte intresserar sig för vad världen representerar utan för vad världen är. Med ett materialistiskt perspektiv verkar det som om tankens fria rörelse är allt som uppstår i mötet mellan världen och ett medvetande.